Det fastnar inom mig. Det som känns bra, det som känns dåligt och det som inte känns alls. Det som aldrig fanns där men som var så nära att jag kunde nudda vid det. Det jag bara vill skita i och det  jag bryr mig om. Det jag lämnar bakom mig men vill ha med mig i livet. Det jag saknar. Det jag aldrig behöver sakna. Det jag ger allt för men som inte tycks räcka till. Det som är tillräckligt. Allt det jag har. Allt det jag har. 






 

Jag vet bättre än att fortsätta stå vid det här vägskälet. Jag är så jävla medveten om att det är fel, men ändå är jag halvt fastfrusen vid platsen där vi plötsligt inte längre gick jämsides. Här har jag stått, ensam och blickat bort mot vägen där din vackra kropp försvann in i skuggan av något okänt. Jag har försökt förstå var det gick fel. Vad vi gjorde fel. Och jag kan räkna upp mer saker än vad jag har fingrar. Det går inte att ta tillbaka alla bråk, allt som sagts fel och alla missförstånd. Och om jag kunde gå bakåt i tiden skulle jag göra det, och åtgärda allt som fumlats bort. Saker som spelar så jävla mycket roll för hur fan det kunde bli såhär fel.

Jag önskar att jag inte varit så blind i början och nu önskar jag att du kunde förstått att jag fortfarande fanns kvar. Men nu är det som det är och jag antar att det ska vara så. Det är bara spela med efter livets regler.

Bounce igårkväll. Boys and girls, det var GRYMT! Efter att ha sett de coola dansarna pulserar min dancevain mer än ever och jag ska fan ta utlopp för den. Vill dessutom ha alla kläder och skor de bar. Eftersom vi var på någon sorts genrep och därmed stod som första publik för just den föreställningen gick lite saker fel men det rockade ändå.



Aoow, jag är fan fortfarande i extas ..

Blir inget birthday party imorgon utan det bär av till krogen ikväll. En grabb fyller 20 vilket medför ett kalas med pompa och ståt. Och eftersom jossankossan trots allt fyller arton stora år efter tolvslaget hon också, så ska vi ut tonight och slå två flugor i en smäll. Då vet ni alltså vart jag är ikväll och dansar häcken av mig i mina nya skor som tar mig till skyarna.  så nu väntar jag bara på mrs j, och lite lätt fix innan vi styr våra steg mot sköndal för förkrök och later on Estockholmo.



Hoppas ni har en toppen fredag hombres för det ska jag ha.
Sayonara.

My feet are killing me efter en hel dag i skogen bland rötter, grenar och super mario musik. Jag är trött och längtar bara efter mat. Min goda mat som jag får äran att laga idag. Mums.

Idag har varit min chilldag. Jag uppfattade aldrig att klockan ringde imorse, och när nyheten väl nått fram kunde jag inte ta mig ur sängen för träningsvärken. Så jag slaggade vidare tills solen sken in genom fönstret och jag för en kort stund inbillade mig att det var summertime. En realitycheck senare såg jag snön på backen och avbröt min fantasi om att dricka apelsinjuice till frulle outside alla dressed dooown, eller att kunna spendera dagen på en strand iklädd endast bikini.

Anyway, nu vill jag bara att mami ska komma hem med mat och ett par skor jag fått av mormor, det är tur att tanten har damn good taste och små fötter. Blir det kärlek vid första ögonkastet blir det dom jag klampar runt med på lördag at jossan 18års parteeey. Men nej nu är jag allt vad hungrig heter så ska gå och laga krubb.

Kass måndag. En lektion avklarad, one to go med en lång äcklig håltimme mellan. Hur värt är det att börja elva, ha lektion till halv ett sen håltimme till tre och sedan få lunka hemåt vid halv fem snåret?  Inte så mycket hörrni. Men så ser mina framtida måndagar ut så bara bita i det sura äpplet och tugga vidare.

Har iallafall surfat runt på nätet som kunde liknas vid att glida på en våg av framgång. Smooth n easy. Nu väntas bara en uppvärmning om allt går som smort och inte musiken fuckar ur. That's it for now. Måste förbereda alla celler jag har till det här.

Hasta la vista punk.